Den katastrofala skörden 2018 fungerade som en varningssignal. Nu läggs stor vikt vid beredskap inför fortsatta klimatförändringar, och det finns goda skäl till hopp – inte minst tack vare lantbrukarnas egna initiativ.
Att utveckla klimatresistenta grödor är bara en av många åtgärder som accelereras i hela Sveriges jordbrukssektor för att säkerställa att den kan förbli stark trots snabba klimatförändringar.
Det övergripande spektrumet av insatser är mycket bredare. En lång lista med tekniska tillvägagångssätt – inklusive återinföring av torv som strö när halm är svårtillgänglig, innovativa bevattningslösningar och bättre kontroll av foderspill – finns på agendan. Det omfattar också nya och tätare samarbetsformer både lantbrukare emellan och från myndigheter och banker.
I grunden handlar det om medvetenheten att jordbruket måste ha sund ekonomi för att kunna stå emot de tillfälliga utmaningar som har präglat lantbruket genom historien. En enkät från Landshypotek konstaterar att jordbruksföretag bör bygga upp större buffertar genom reserver och stärkt likviditet, samtidigt som de investerar för att minska sårbarheten.
Lantmännen betonar sitt växtförädlingsarbete, som utgör en väsentlig del av de ca 250 miljoner kronor som det lantbruksägda företaget investerar i forskning och utveckling årligen. Sammantaget verkar sektorn mobilisera effektivt inför de betydande förändringar som redan pågår på grund av klimatutvecklingen.