Torkan 2018 kan tynga lönsamheten i flera år

Torkan 2018 påverkade lönsamheten kraftigt i det svenska jordbruket. Enligt en rapport från Jordbruksverket i april genomförde enskilda lantbrukare betydande anpassningsåtgärder för att mildra effekterna av den dåliga skörden.

Lantbrukarnas kraftansträngningar

Många lantbrukare investerade i utrustning, ökade samarbetet och tog till sig nya arbetsmetoder. Dessa proaktiva steg förhindrade den utbredda djurslakt som man inledningsvis hade befarat. Krisen kostade dock totalt det svenska jordbruket uppskattningsvis 6–10 miljarder kronor.

Uppskjutna investeringar

En vanlig strategi som lantbrukare tillämpade var att "skjuta upp planerade investeringar för att behålla pengar på kort sikt." Detta tillvägagångssätt hjälpte till att bevara likviditeten men skapade dolda kostnader – de lönsamhetsförbättringar som investeringarna skulle ha genererat är nu försenade i flera år.

Långsiktig påverkan

Den verkliga kostnaden för uppskjutna investeringar blir svår att beräkna men tynger i grunden lönsamheten under 2019 och framöver. Situationen förvärrades av försenade statliga krisstödsutbetalningar, där de flesta medlen inte anlände förrän den 5 juli på grund av förseningar i regeringsbildningen.

Bondelånet från Uppland Kredit etablerades specifikt för att ge lantbrukare lösningar vid tillfälliga likviditetsproblem.